.

Nej nej nej, jag har fallit tillbaka till ruta ett. Där allt jag rör, hör och gör handlar om dig. När du var med mig. Såren blir allt djupare och svårare att bli av med. Ett brev hjälpte inte, lika lite som ett brustet hjärta och ögon fyllda med tårar.
Fattar inte att du fortfarande ekar i mitt huvud. Men inget hjälper


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0